STORA FRÅGETECKEN KRING FÖRVALTNING AV SKARV OCH SÄL

images

sal30F_s

Det finns stora frågetecken rörande det legitima i skarven och sälens förvaltning!

 

Artbegrepp för skarv som anges i förvaltningsplanen 2014.
Denna förvaltningsplan omfattar arten storskarv (Phalacrocorax carbo). I
Europa och Sverige är arten storskarv enligt traditionell systematik indelad i två
olika underarter eller raser (se Johnsgard 1993 och referenser däri),
Phalacrocorax carbo sinensis (ofta kallad ”mellanskarv”) och Phalacrocorax
carbo carbo (storskarvens så kallade nominatras – det vill säga den underart som
först beskrevs vetenskapligt). Det är endast underarten sinensis som häckar i
Sverige, men under vintern och flyttningstiderna förekommer nominatrasen carbo
i varierande antal längst våra kuster. Under fältförhållanden, är det mycket svårt
att säkert skilja dessa två raser åt. En vanligt förekommande missuppfattning är
att mellanskarven utgör en egen art vilket inte är fallet. Den absoluta majoriteten
av världens taxonomer, behandlar carbo och sinensis som underarter av
storskarv, enligt det biologiska artbegreppet (se exempelvis del Hoyo, Elliot &
Sargatal 1992. Snow & Perrins 1998, Birdlife 2013 – samt referenser däri)

 

 

Storskarv var skyddad i Fågeldirektivets högsta skydd, bilaga 1, sedan tillkomsten av direktivet 1979, men togs bort därifrån 1997.  Den finns däremot inte skyddad i nästa steg, bilaga 2, där jakt är tillåten. Då den inte är listad menar myndigheterna följande ” Storskarv är inte heller listad i bilaga 2 vilket innebär att det därmed inte är möjligt att besluta om allmänna jakttider eller licensjakt.” Denna bedömning och ställningstagande måste betecknas som myndighetsmissbruk!

Skarven som nu kan räknas i 100.000- tals längs våra kuster skapar stora olägenheter för ortsbefolkning genom förstörda kustområden och för yrkesfiskarna är det närmast katastrofala inkomstbortfall!

 

Nästa frågetecken gäller våra tre sälarter, gråsäl, knubbsäl och vikare som i dagsläget finns i 100.000-tal i de svenska farvattnen och som återfinns i Art-och habitatdirektivets lägre klassade bilaga 5, i motsats till de större landbaserade rovdjuren som återfinns i bilaga 4, (strikt skyddad).

 

Både skarv och säl går hårt åt fiskbeståndet vilket har blivit kännbart för de kvarvarande kustfiskare som kämpar för sin överlevnad. Det märkliga i allt detta är att både säl och skarv tillåts öka okontrollerat till historiskt höga nivåer och behandlas av Naturvårdsverket som om de vore strikt skyddade när ingen av dessa arter har denna skyddsstatus i Art-och habitatdirektivet respektive Fågeldirektivet.  Det naturliga hade istället varit att ge tillstånd till en väl tilltagen licensjakt, till fromma för både fisk och fiskare. Både säl och skarv torde ledigt klara detta utan att sätta den gynsamma bevarandestatusen på spel! Under 2017 finns dock tillstånd för skyddsjakt på sammanlagt 930 sälar de tre arterna sammantaget med olika förbehåll! Vad gäller skarv kan tillstånd för skyddsjakt ges av respektive Länstyrelse! Skyddsjakter omgärdade med kraftiga restriktioner har dock ingen eller högst marginell inverkan på populationernas storlek.

 

Medan till exempel både varg och björn som tillhör bilaga 4, strikt skyddad,  tillåts att licensjagas, kan säl och skarv endast få tillstånd att jagas genom varsam skyddsjakt. Många med undertecknad ställer sig frågande till denna minst sagt självsvåldiga tolkning av ovan nämnda direktiv och de vägledningar som ges i anslutning till dessa!

Både säl och skarv har genom åren begåvats med allt stoltare och djuplodande förvaltningsplaner alltmedan havet utarmas på fisk när Naturvårdsverket gömmer sig bakom påhittade skydd för säl och skarv!

Naturvårdsverket har att hålla sig till och följa de EU-direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen och inte stifta sina egna lagar!  Jag kräver svar!

 

Gunnar Jakobsson

Håknäs

 

Annonser

65- årig jägare och pensionär som söker hitta något vettigt svar på den rovdjurscirkus som råder i Sverige från beslutsfattare till miljöaktivister.

Publicerat i Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: